Kent Prä

En envis jäkla infektion suger must. Snörvlar, småhostar och näsrinner. Kunde vara bättre mao. Jag börjar känna av ålderns antågande. Jag vet att jag avhandlat ålderfixeringen tidigare men när kroppen inte reagerar på samma hälsosamma, atletiska sätt som den gjorde förr så måste det ju vara åldern. Det kan väl inte vara dåligt leverne i alla fall? trött är jag i alla fall så det blir sängen inom kort.

Det här Internet är ju bra fantastiskt ändå. För en romantiker som jag är det kul att vältra sig i de nostalgiska kontakter som dyker upp här och där. På FB levereras ju gamla foton som piggar upp. Jag ska nog scanna in lite gamla bilder, tror jag. Finns lite kul bilder att lägga ut. Problemet är väl bara att när de väl ligger där så finns de nånstans på nätet för evigt (?). Lite skrämmande men va f…, spelar det nån roll. Det gäller ju att ha kul så länge det går.

Sportnytt och sen säng

Sov!

// Prä

…kommer alltid mitt i veckan känns det som.  Att se tillbaka på en förhoppningsvis bra helg samtidigt som en ny förhoppningsvis bra helg nalkas är lite speciellt. Lilla lördagen hette det förr i alla fall. Ett glas vin, kanske…?

Läste detta idag. Lite kul att en amerikansk ekonomiprofessor pratar om en ny ekonomisk ordning. Vad sägs om denna sanning:

“Det är ett storföretagens välfärdssamhälle där företagen inte betalar någon skatt och vi betalar höga skatter för att rädda dem.”

Ett år efter krisens utbrott hör vi återigen om bonusar och groteska VD-löner som ökar tio gånger så mycket som lönerna hos Verklighetens folk. Är det inte dags för en revolution snart, kanske inte så blodig men lite skrapsår och benbrott har väl ingen dött av?

Nä, nu drar diverse plikter mig bort från dessa funderingar. En sak till bara, det slog mig, visst är de lika som bär?:

Sov!

// Prä

Ja, det var ett tag sen. Närmare bestämt två veckor. Varför denna lucka? Det är inte så j-a lätt att vara människa jämt! Ibland tar det bara emot att grotta i sig själv och förmedla till andra. Tycker, och lever, gör jag ändå, men att formulera det hela i text och göra det förståeligt för någon sorts omvärld tar, som sagt, emot ibland. Energin går åt till det basala, helt enkelt. Det är väl nackdelen med de sk sociala medierna, man måste liksom ha en vaken och pigg hjärna, beredd på att tala om sig själv och hålla sig á jour konstant. Tänk de som gör tio inlägg eller fler på Facebook om dan. Vad gör de och hur orkar de?

Nåja, ni vet att jag fortfarande lever i alla fall. Sitter och läser en avhandling om “Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden” som sen skall kommenteras med intelligenta och initierade tillrop. Just nu känns det som att det skall bli skönt i sommar när jag har mina 90 HP i ämnet musik.

Det har även bokats ett datum för en konsert med Selling England den 23/5 i Gävle konserthus - kul som…! Linköping och Uppsala till hösten ser det ut som just nu - kul som…!

Repetitionerna och därför hjärnarbetet inför tre konserter med Jesus Christ Superstar har också startat. Konserter 25, 26 och 27 mars, ni kommer väl? Köp biljetter i god tid, de går åt tydligen. Köp biljetter i mittskeppet, de andra platserna är knappt rekommendabla.

Vi repar också med POP-orkestern utan namn för en inspelning. Blir riktigt bra!

Lite pasta nu och sen mer avhandling.

Sov!

// Prä

Så var denna måndag till ända. Det är svårt att komma igång på jobbet, tycker jag. Kroppen är där men bara 5/8 av hjärnan tycks vara närvarande, resten är hemma. Jag har suttit med ett körarr till en liten låt jag gjort som vår kör på skolan skall repa in. Inte så lätt att skriva trestämmigt i en tonart som passar alla ungdomsröster. Man vill ju att det skall följa de “regler” som finns samtidigt som man vill att stämman skall vara kul att sjunga. det får inte vara för svårt heller. Mozart, ni vet, han hade förmågan att skriva enskilda stämmor där det känns som om man sjöng en aria. Nånstans där vill man att det skall landa. Missförstå inte, jag jämför mig inte med Mozart, men det skall väl siktas mot stjärnorna va…?

Såg ni julhälsningen som vi gjorde med medieelever på skolan förresten, tror inte jag lade ut den. Jag gjorde refrängen sen fick eleverna skriva verser och så skickade vi på dem en filmkamera. Lite sen men här är den.

Sov!

// Prä

Reinfeldt, fixa det här!

• Det är för kallt där ute, höj temperaturen!
• Förbjud efterhängsna virusinfektioner
• Reglera elmarknaden!
• Reformera pensionssystemet, jag vill inte ha alla dessa kuvert som jag aldrig tar mig ork att öppna.
• Har du hört talas om proAros och beställar/utförarorganisationen i Västerås Stad? Kolla effektiviteten i den organisationen och ha den som avskräckande exempel.
• Inför medborgarlön till svenska, skalliga, stammande män över fyrtionio som har en trivselvikt över åttiotvå kilo så de slipper jobba. De är värda mer än vad de har nu.
• Inga gudstjänster i P1 eller på SVT tack! Är Sverige sekulärt eller inte?
• Se till att det görs en film av Tarantino om Modesty Blaise nu!
• Lägg ner den nuvarande konstitutionen. Satsa på sagokungen istället. Du vet han som bor på en höjd i samhället. Folket älskar honom och han älskar folket och allt han gör gör han för att alla ska få det så bra som möjligt - enkelt.

Sov!

// Prä

…”Jag tänker att…” är ett uttryck, en samling ord som blivit irriterande vanligt i den så kallade mediavärlden just nu. “Vad tror du kommer att hända med knäckebrödet?”, frågar någon svalt intresserad person. “Jag tänker att bla, bla…”, svarar då en expert eller någon annan tyckare. Vet inte riktigt varför, men irriterar mig det gör det. Likaså byts det gamla fina ordet “att” ut allt mer frekvent till “och”. “Kom du ihåg och byta däck på Mazdan, älskling”. Kom du ihåg att…, heter det väl! Sådana saker som väcker en viss grumpiness i mig tills hux flux samma ord spontant hoppar ut ur min mun och jag är där jag också, fast i förfulningen av vårt svenska språk. Hmmm…kanske ska rösta på SD i alla fall.

Nu anar ni vad jag gjort sen sist. Jag har suttit och varit opositiv, oglad, opigg, osocial och ofrisk ett tag. Efter nyår smög sig någon sorts infektion på mig bakifrån utan att jag hann reagera - lömskt! Det resulterade i en tappad röst som gjort tillvaron påfrestande men säkert skön för min omgivning. Jag var inte tillräckligt sjuk för att vara hemma från jobbet och att jobba som lärare och inte ha någon röst känns väl så där va’? Men när eleverna förstått läget så blev de tysta som aldrig förr. Fina ungdomar vi har, glöm inte det! En grupp fick se en VHS(!) om hur Metallica spelade in sitt, numera klassiska svarta album. Passade bra så slapp jag prata och de fick en inblick i artisten och producentens roll i en skivproduktion, vilket kändes relevant eftersom de går en inriktning på medieprogrammet som heter just Artist & Producent, fiffigt va’? Tappad röst, som tydligen bäst hittas igen genom att dricka mycket och vara tyst, tydliggör hur mycket skit man pratar ibland. Tänk om man var en sådan som satt lite så där eftertänksamt i ett sällskap och sen levererade en intelligent och genomtänkt kommentar istället för att bara prata på samtidigt som man tänker. Det blir ju inte alltid så bra, har jag märkt.

När man, som jag, ibland ägnar sig åt sångliknande verksamheter är ju tappade röster inte heller så bra, speciellt inte nu när repetitionerna för Jesus Christ Superstar drar igång på tisdag. Ett antal veckors repeterande innan föreställningarna i mars (ni kommer väl?). Det blir nog inte mycket sjunga i morgon när vi ska repa med Selling England och inte på tisdag heller om rösten skall hålla framöver. Tyck synd om mig nu, jag behöver det!

Fördelen med att vara ledig och vara lite krasslig är att man kan se på film med gott samvete. En film ni bara inte får missa är Mary and Max. En helt enkelt underbar liten leranimerad film med en fantastisk berättelse (som för övrigt sägs vara “based on a true story”), som griper tag och som levereras med en underfundig humor. Lägg den i högen för måste-se-filmer från 2009 tillsammans med District 9, Inglourious Basterds och Crank: high Voltage. Har säkert glömt ett gäng, men det är de som dyker upp viss en snabb rekapitulation.

Såja, bloggen lever igen

// Prä

och det är dags att sammanfatta det händelserika året. Vaknade upp i det nya året i Mörbylånga på Öland med en lätt huvudvärk och törst. Sista dagen på 2009 avslutades med ett fyrverkeri vid Kalmarsund och ett glas champagne i gamla, goda vänners lag. SJ fick stå för frakten av våra trötta lekamen hem till V-ås. Underbart färdsätt det här tåget. Att kunna sträcka ut, resa sig när man vill, gå på toa, köpa kaffe och macka med jokkmoksskinka och ärtskott, somna lite, läsa lite och spela vändåtta med lilla Aaron gör tåget till ett behagligt sätt att ta sig från A till B. Väl hemma i V-ås hamnade jag i vår replokal igår för en kväll med ett par, tre öl och inspelning av två låtar. Mest på kul men kul ändå så att säga. I dag söndag har bestått av sömn, bokläsning och en tripp till Avesta för att hjälpa mor och far lite. Boken jag läser är skriven av Cynthia Lennon, dvs John Lennons fru innan den kramgoda Yoko Ono. Intressant att få hennes bild över Johnochyoko, som de faktiskt krävde att folk skulle kalla dem en period. Den lilla informationen säger en hel del om Cynthias bok och hur den beskriver hennes syn på Yoko och Yokos intåg i Lennons liv. Om hälften av det hon berättar är sant är nidbilden av Yoko fullständigt sann och kanske t.o.m. underdriven. Läs!

Men det största intrycket som detta år gett mig är fascinationen över hur otroligt skicklig jag är i Alfapet. Jag har en förmåga att kommunicera med de små brickorna, förstå dess väsen och se den oändliga harmonin när brickorna smälter samman i långa, poängsamlande ord - ljuvligt! Kan inte riktigt sätta mig in i hur det är att spela mot en sådan fulländad spelare men jag antar att det inte är lätt. Måste kännas som om en liten pojke utmanar Zlatan i frisparkstävling eller nåt. Men man kan ju inte träna sig upp till mästarens nivå heller så det måste vara tungt. Men vem vet, konstigare saker har ju hänt.

Hoppas slutet på 2010 blir lika fint.

Sov!

// Prä

Sitter i Mörbylånga och vinner i Alfapet. Vore jag inte ödmjuk skulle jag hylla mig själv som ett mindre geni. TomHell, fRa och alla andra förlorade stort! Engelsmän, svenskar och ölänningar har mött sin överman i Prä.

Efter en tågresa där SJ fixade en försening på tio minuter inför ett byte i Alvesta på ett osedvanligt smidigt sättså har vi alltså landat på Öland. Ingen snö men vacker omnejd ger ändå en viss förnöjdsamhet. I morgon blir det fyrverkeri över Kalmar kl 17.00!? Men Mörbylånga samlas till ett byfyrverkeri till tolvslaget som riktigt folk gör.

Nu är det sen klocka men de hårda samlas över en Staropramen

Sov!

//Prä

Ett år till har lagts till handlingarna. Som vanligt går det undan i 180 och man hinner knappt reflektera över det hela. En liten sammanfattning skall jag dock försöka mig på.

• För min egen del så är det jobbmässigt lite rörigt va’? Diverse besked dök upp under året som innebär stora förändringar för Prä redan till hösten med framför allt till nästa höst. Hur det hela skötts av politiker på olika nivåer i detta land kan man skriva en C-uppsats om men den får vänta. Nå’t kul jobb att erbjuda någon?
• Har fortsatt mina studier i Umeå. Det är bitvis riktigt jobbigt att mäkta med men bitvis skitkul, lärt mig mycket som jag tar med mig in i 2010 och antagligen längre än så - Kul!
• Musiken har dock varit roligare att syssla med under året. Deltog i en uppsättning av Jesus Christ Superstar i domkyrkan i regi av Svenska kyrkan minsann. Hur rimmar det med din inställning till religioner, undrar säkert någon. Ja, vad säger man, fantastisk musik och en oerhört kompetent genomförd produktion från början till slut så vad gör man inte för konsten? Nya föreställningar väntar i mars, ni kommer väl? Har skrivit ett gäng låtar som nu håller på att repas in med ett band! A dream come through, skulle man kunna säga. Ett bandnamn nå’n? Gjorde tillsammans med Selling England en konsert som läggs i högen av särskilt minnesvärda musikaliska upplevelser i Präs musikaliska liv. Jäklar vilken grej!
• Mina närmaste inom familjen lever än och mår bra. Även om far min tacklar av och min systers ex dog under året så kunde det var mycket värre så ett leende ägnas härmed åt det faktumet att ännu ett år gått och vi hänger med.
• Kärleken då? Ja, där finns mer att önska. Gjorde ett försök under året men det funkade inte riktigt. Vad det berodde på kan man ju också analysera. En förklaring är väl att jag utvecklat en viss kräsenhet och det skall man väl ha. Men det kanske är så enkelt att hon inte dykt upp än, den där som gör att man slutar äta och gärna prioriterar bort sådant som man annars inte gärna väljer bort, den som gör att man längtar, ja ni hajar… Nå’t förslag nå’n?
• Ja och så har jag ju börjat blogga. Periodvis inte så mycket men 2010 skall många sanningar sägas här så häng med!

2009 har ju i övrigt som vanligt haft sina ups and downs.

• Ett urval av Downs: FRA-lag, Israels oproportionerliga attack på Gazaremsan, svininfluensan och den medföljande hysteriska apparaten. SD vinner mark. Les Paul, klimatmötet i Köpenhamn och The King of Pop dog. Finans- och bilindustrikrisen som slagit hårt på de “svenska” SAAB och Volvo. Till allt detta skall väl tilläggas allt skit i Irak, Afganistan och allt annat som flygkrascher, tågolyckor och naturkatastrofer.
• Ett urval av Ups: George W Bush försvinner och Obama kommer till men om Obama innebär någon reell förbättring får väl visa sig. Zlatan går till Barcelona. Umberto av Savojen föds. F-n vad få Ups det blev. Hjälp!

Nu går vi in i 2010 med en tripp till Öland för att hälsa det nya året i goda vänners lag. Vi ser väl fram mot 2010 med hopp i våra sinnen, eller hur?

Gott Nytt!

// Prä

…och jag gav upp försöket till att få ihop en jullåt i år, sade han lite ledset. Jag brukar få ihop något när jag bestämt mig men i år sket det sig - ingen inspiration alls! Nåja, det finns ju värre saker att uppröra sig över. Inget jag kommer att ventilera här och nu dock. Det är ju jul snart och nu ska vi vara glada och positiva!

Vi har repat med POP-orkestern utan namn i kväll och det låter riktigt bra nu, det kan man t.ex. glädjas över. I morgon skall julskinkan in i ugnen - glädje. Sen skall Prä pynta lite - glädje! Sen åker sonen och jag till Avesta för att fira tillsammans med familjen - glädje! Den största glädjen just nu är dock glädjen över att få vara ledig - dubbelglädje!

Så nu slappnar vi av och njuter av en lugn och skön helg med god mat, vila och stillsamt umgänge med familjen.

Här är en repris på förra årets jullåt. Den duger i år igen. God Jul!

// Prä